Länktips

http://www.amelia.se/blogg/skrattbloggen

Some morning drama

Var inte oroliga, call off the search party - jag överlevde jordbävningen!

Men läskigt var det, jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Jag fullkomligt flög upp ur sängen. Det låter kanske överdrivet dramatiskt, men bor man på sjunde våningen och hela huset skakar och man inte vet vad det är, då är man inte så j-a kaxig! Det skakade riktigt ordentligt, och under ganska lång tid. Många tankar flög genom huvudet: Har något exploderat? Har en buss kört in i huset? Har ett flygplan störtat? Det var ju inte så att den första tanken var att det skulle kunna vara en så kraftig jordbävning i Skåne!

Jag vågade knappt gå och duscha. Eftersom jag inte visste vad det var som hade hänt så var jag rädd att huset skulle rasa. Och då vill jag ju inte bli hittad in the nude...

När de väl började rapportera om skalvet på nyheterna så lugnade jag mig lite. Men jag var (och är) fortfarande skärrad så jag lyckades hälla upp hundschampoo i handen när jag skulle tvätta håret. Och att sätta på mascara med darrande händer var också ett äventyr. Det tog tjugo minuter att sminka mig imorse.

Innan vi visste vad det var försökte J övertala oss att det var Torres som hade skakat sängen. Stackars hund - vi skyller allt på honom...

Radion var snabbast med att rapportera om skalvet. Sen kom tidningarnas internetupplagor och sen TV4:s Nyhetsmorgon. SVT valde att visa Mumintrollens julkalender. Det - kära licensbetalare -är vad era pengar går till!

------------------
12:40: Josse tipsade om att man nu kan köpa dessa! :-D

Panik!!!

Det är fortfarande ingen som har frågat mig vad jag önskar mig! Och om man vill ha garanterad leverans innan jul från Adlibris så måste man beställa senast 17/12!!!

*hint, hint*

*wink,wink*

*nudge, nudge*

Nu är det jul igen

Varje år får jag frågan om vad jag önskar mig i julklapp. Det är sällan jag kommer på något som jag faktiskt önskar mig, och kommer jag på något är det sällan jag får det ändå eftersom det antingen är för dyrt eller för svårt att fixa. Men i år har jag faktiskt kommit på flera saker som jag önskar mig, och som varken är dyra eller svåra att hitta. Självklart är det då ingen som frågat mig vad jag önskar mig i år. De har väl givit upp. Så jag skickar min önskelista direkt till tomten istället och sätter mitt hopp till honom.

Jag misstänker att en vän till mig är gravid. Hon har nämligen helt plötsligt fått mage. Vi är dock inte så nära vänner att jag skulle vara den första hon sprang till för att berätta den glada nyheten. Men jag är så nyfiken på att veta om det är så eller om hon bara ätit lite för mycket gott. Hur får man reda på det? Kan man gå fram och säga "Jag har sett att du har blivit tjock, är du med barn?"..?

Sömnbrist

Under den här veckan har jag inte haft en enda lugn stund. I måndags var det ju hundkursen, och eftersom det var J:s tur att leda Torres så fick jag snällt stå och frysa asset av mig vid sidan av. I tisdags skulle jag och S träffa C, som är hemma från Korea, i Malmö. Vi tänkte ta tåget kl 18.22 men vi var lite tidiga och 18.16-tåget stod fortfarande vid perrongen. Vi gick och velade fram och tillbaka över om vi skulle springa till tåget eller om vi skulle vänta på nästa. Till slut sprang vi. När vi var två meter från tåget visslade konduktören och dörrarna började gå igen. S som är ca 30 cm framför mig hinner på men jag får snällt se på när dörrarna slår igen mitt framför nosen på mig. Jaja, jag hinner ju även om jag tar nästa tåg, tänker jag lugnt. Tills jag ser S panikartade blick och gester genom fönstret. Just ja, det är ju jag som har biljetten...

I onsdags var vi ett gäng som var på julbord på Kulturen. Egentligen är jag inget jättefan av julmat, men det är ju tradition. Och några sillbitar slinker väl alltid ner. Efter maten anordnade krogen ett quiz med 20 frågor, de flesta riktigt svåra. Och gissa vad! Vi vann! En middag för två!

Igår kväll hade vi julfest på företaget. Det var jättetrevligt. Eftersom jag ganska tidigt under kvällen omprövade beslutet att hålla mig nykter fick jag lämna bilen vid kontoret och gå hem. I snöovädret. Med hala skor. Det var spännande. Efter mycket om och men kom jag i alla fall i säng runt halv två. Sedan fick jag sova i en dryg timme innan jag vaknade av världens oljud. Klockan tre tyckte nämligen plogbilarna att det var dags att sätta igång med plogandet av parkeringsplatsen bakom mitt hus. Det tog visst nästan en timme att bli klara med det. Vid fyratiden lyckades jag somna igen, för att en timme senare vakna av att det var blött i sängen. Vem hade kissat på sig nu? Jag tänder lampan och ser att min älskade hund som ligger så fint emellan oss har dreglat ner hela min arm. Mys.

Idag är jag minst sagt trött. Men det får jag inte vara. Direkt efter jobbet ska jag till Malmökontoret på tjejkväll där vi ska julpyssla. Och imorgon ska det bakas lussebullar och på kvällen är det glöggmys och karamellkokning hos P. På söndag ska jag äntligen försöka sova.

Fascism

Jag är inte bara moraltant, jag är språkfascist också. Jag kan inte läsa en text om den innehåller för många felstavade ord. Min blick dras direkt till de felstavade orden vilket gör att jag inte kan koncentrera mig på innehållet i texten. Det är faktiskt jättejobbigt. Jag är naturligtvis ingen levande ordbok själv och jag förutsätter naturligtvis inte heller att andra vanliga människor är stavningsexperter, men jag blir så fruktansvärt irriterad när det förekommer enkla felstavningar i tidningsartiklar, böcker, eller "offentliga" hemsidor och bloggar. Författarna har tillgång till såväl rättstavningsprogram som korrekturläsare, och ändå blir det så fel... En (väldigt ful) felstavning som numera är mer regel än undantag är ytterliggare. Andra ganska vanliga felstavade ord jag lagt märke till på sista tiden: interjuv, åtminstonde, välkommna, proffessionell, situationstecken.

Ni får gärna komma med fler exempel, jag är trött idag och behöver något att bli upprörd över.

Muuuuusic

Om du ännu inte har skaffat Spotify, gör det! Det är skitbra! Man strömmar musiken till datorn, men till skillnad från LastFM så kan man välja precis vad som spelas och lyssna på låtarna flera gånger i rad. Jag ställde upp mig på kö för att få en gratis invite för någon månad sedan och trodde väl aldrig att det skulle finnas några gratiskonton kvar, så gissa om jag blev överlycklig när en invite droppade in i min mailbox förra veckan. Så nu kan jag lyssna på (nästan) vilken musik jag vill alldeles gratis! Vill man inte ställa sig i kö för gratismedlemskap så finns det en massa olika medlemskapsalternativ för en billig penning att välja mellan.

(Jag är en av de få i min generation som faktiskt INTE tycker att det är en mänsklig rättighet att få ladda ner vad man vill gratis utan upphovsrättsmannens tillstånd, så jag betalar normalt för mina musiknedladdningar från t ex CDON och Klicktrack.)

Komplimang #2

Den 18 november skrev jag ett inlägg om att jag hade fått en komplimang. Nu har jag fått en till!

Jag hade satt på mig mina minst tio år (pre-USA) gamla träningsbyxor. När jag köpte dem satt de löst och säckigt. Sedan dess har min lekamen expanderat enligt en logaritmisk skala, vilket innebär att byxorna nu sitter som ett korvskinn. Jag blev lite ledsen över detta faktum och tog tag i en av bilringarna och sa "titta här" till J. "Vadå?" frågar han, "menar du den där fula fläcken?" och pekar på nåt vitt på ena skinkan. Jag blev så lycklig! Han såg inte mina fettdepåer, utan bara min smuts!

Två komplimanger på mindre än en månad. Snacka om självförtroendeboost!

Grattis!

Grattis till Torres som fyller sex månader idag! Ikväll blir det köttbulls- och leverpastejstårta hos oss!

Oj, vad tiden går snabbt...

Ekologiskt och julklappstips!

Ytterligare länktips:

På Årstiderna kan man beställa ekologiska varor (frukt, grönsaker, fisk och lite annat smått och gott) och få dem levererade direkt till dörren en gång i veckan (eller mer sällan om man så önskar). Jättesmart! Dessutom verkar de finnas i många delar av landet. Jag har precis beställt veckovis leverans av "mixlådan" så nu ska jag bli både nyttig och miljövänlig! Och så slipper jag cykla med tunga frukt- och grönsakspåsar på styret på vinterväglaget...

Försöker du också komma på den perfekta julklappen till den som har allt? Gå in på Unicefs gåvoshop. Här kan du t.ex. köpa högenergikex eller mässlingsvaccin som Unicef distribuerar till de mest behövande barnen runt om i världen. Du får ett fint gåvokort som du kan ge till någon i julklapp samtidigt som du kan rädda livet på ett eller flera barn! Kan man ge en bättre julklapp??? Och så är det bekvämt också, det behövs bara några knapptryck så är julklappsshoppingen klar.Du behöver m.a.o. inte ge dig ut i regn och slask eller trängas och slåss med andra över varorna i affären!

Dagens länktips

Leta fram lite ansiktsbilder på dig själv och en eller två vänner och gå in på http://elfyourself.jibjab.com. Underhållning garanteras!

Tyvärr funkade det inte att lägga upp filmen jag gjorde. Annars hade ni fått se Torres dansa Charleston. Det var kul.

Dagens Hanna

Kaffe Latte

Glamour!

Jag tänkte delge er hur en dag i mitt underbara, glamorösa liv ser ut. Det här var gårdagen:


17.00: Jag går ut från kontoret och hoppar in i min nya silvermetallic BMW och åker hem. Resan tar fem minuter.
17.05: Jag stiger in i min nystädade lägenhet. Jag överraskas av ett spår av rosenblad som leder mig till sängen. Där väntar min sambo med ett leende på läpparna. Bland de nytvättade lakanen ligger en vacker röd ros.
18.00: Jag börjar känna mig hungrig och tittar i kylskåpet. Vad ska jag plocka fram för mat till middag idag? Oxfilé? Sushi? Lasagne? Nä, jag vill vara nyttig så jag fixar en fräsch sallad.
19.00: Jag slår mig ner i soffan för att vila mig. Torres har fått syn på Sydsvenskan som ligger vid dörren. Han hämtar den till mig så att jag slipper resa mig.
22.00: Jag hör vatten plaska. Jag går ut i hallen och ser att min sambo har tappat upp ett härligt bad åt mig i badrummet.
22.30: Det är läggdags. Min sambo och jag har en djup konversation om livet och sedan somnar vi i varandras armar.


Haha! Gick ni på den??? Nä, så här var det i verkligheten:


17.00: Jag går ut från kontoret och hoppar in i min 18 år gamla knakiga Citroën. Yes, den startade idag igen!! Jag fastnar i trafiken på Scheelevägen på väg hem. Resan tar 35 minuter. Om jag hade cyklat hade det tagit tio. Och den enda radiokanalen jag får in medan jag står i bilkö är på danska.
17.35: Jag stiger in i min ostädade lägenhet. Överallt ligger det prylar och smutstvätt och dammråttorna grupperar sig i hörnen. Jag överraskas av ett spår av grus och löv som leder mig till sängen. Där väntar min hund med ett oskyldigt leende på läpparna. Bland de nytvättade lakanen ligger ännu mer grus och löv och resterna av en tennisboll och en halvt söndertuggad vante.
18.00: Jag börjar känna mig hungrig och tittar i kylskåpet. Vad ska jag plocka fram för mat till middag idag? En burk kikärter, en burk tonfisk eller en rutten gurka? Nä, jag är så fet och lat att jag häver i mig en 100-grams chokladkaka istället.
19.00: Jag slår mig ner i soffan för att vila mig. Torres har fått syn på Sydsvenskan som ligger vid dörren. Han tuggar sönder den så att det ligger pappersremsor i hela hallen.
22.00: Jag hör vatten plaska. Jag går ut i hallen och ser att min hund har tömt ut sin vattenskål över hela golvet så att vattnet och gruset och pappersremsorna har blandat ihop sig till en härligt geggig röra.
22.30: Det är läggdags. Min sambo är på tjänsteresa så jag har en djup konversation med min Blossa Vinglögg Bag-in-Box och somnar sedan med kudden i mina armar.

Utmanad

Jaha, Jennie har utmanat mig till att fylla i denna, och hon är så sjukt stark så jag vågar inte annat än att lyda!

3 saker jag skäms över:
1. Att jag bloggar på arbetstid.
2. Att jag har det så fruktansvärt dammigt och stökigt hemma.
3. Att jag följer Gossip Girl och läser Blondinbellas blogg.

3 saker jag är stolt över:
1. Min vackra vovve som får så mycket beröm av alla.
2. Min karlslok som är så duktig på det han gör.
3. Mig själv, för att jag äntligen har slutfört något i mitt liv.

3 saker jag vill göra 2009:
1. Åka till USA och hälsa på familjen.
2. Göra tjejklassikern.
3. Lära min hund allt jag kan (vilket inte kommer att ta så lång tid!).

3 händelser 2008 jag aldrig kommer att glömma:
1. När vi hämtade hem världens vackraste hundvalp.
2. Att jag klarade av min utbildning och fick jobb.
3. Indienresan

3 saker jag inte kan klara vardagen utan:
1. Torres.
2. Min karlslok.
3. Mitt duntäcke.

3 personer jag avundas:
1. J, för att han är så duktig på sitt jobb.
2. C, för att hon har fått så vackra och goa barn
3. M, som är så bra på att sjunga

3 personer jag utmanar att göra en likadan lista :
Elin
Malin
Johanna

En stilla bön

Jag har ju fått hjärnsläpp och anmält mig till Tjejvasan, trots att jag inte åkt längdskidor på 20 år och trots att jag inte ens kan minnas att jag tyckte att det var särskilt roligt ens då. Hur som helst så blev jag utmanad att göra tjejklassikern och då kan ju jag inte vara sämre än att jag antar den utmaningen. Tyvärr innebär det här att jag måste träna. Usch.

Igår morse bad jag en stilla bön om att Skåne skulle få välsignas med några snöflingor så att jag kunde få öva stavtekniken lite. Den som hörde min bön tyckte väl att jag förtjänade mer än så, och tog i med en riktig hagelskur, just som jag skulle cykla hem på kvällen. Tack. Nästa gång ska jag be om en miljon kronor - undrar vad jag kommer att få då?

Komplimang

Något trevligt hände i söndags när jag shoppade. Jag står och tittar på koftor när en dam kommer fram till mig och säger "Men lilla du, här har ju DU ingenting att göra!". Jag undrar såklart varför hon säger nåt sånt och börjar precis fundera på den bästa formuleringen för att snäsa av henne och säga att jag hade lika stor rätt som henne att vara där. Då tittar jag upp och ser skyltarna där det står "mammakläder" och "extra stora storlekar". Det var en komplimang. Det kändes ovant.

Jag blev alldeles rörd.

Min nya...

...dammsugare är sååå bra! Jag dammsög i söndags och igår låg ännu inga drivor dammtussar i hörnen, till skillnad från min förra dammsugare som blåste ut 90% av det den sög in. Och så låter min nya dammsugare inte som en jetplansmotor heller. Och så kan jag dammsuga hela vardagsrummet utan att byta uttag en enda gång, och utan att dammsugaren blir överhettad och dör och måste få vila på balkongen i en halvtimme. Jag är sjukt nöjd!

Igår var vi på Timbuktu & Damn på Mejeriet. Det var kul men jag hade så ont i höften att jag gav upp innan extranumren och åkte hem och avlöste hundvakten (snälla Johanna). Jag är 27 år och har höftont. Lås in mig på ålderdomshemmet och kasta bort nyckeln redan nu - det blir bäst så.

Brrrr...

Idag är det riktigt mörkt och kulet. Det känns som det är kväll, men klockan är inte ens 15 än. Jag kan räkna de senaste veckornas minuter av solsken på ena handens fingrar. Det är vid den här årstiden jag börjar ångra att jag flyttat till Skåne. Senhösten och vintern här är HEMSK! Det är bara blött, lerigt och blåsigt... Det är kallare här vid noll grader än vad det är hem-hemma vid femton grader minus. Och nån snö kan vi väl inte räkna med i år heller!

Men till helgen förnimmar jag ett ljus i allt höstmörker... Min älskade syster kommer och hälsar på! Det ska bli såå roligt! Jag hoppas på mycket vin och mycket tjöt!

Och sen på söndag är det dags för den årligen återkommande traditionen "Hanna-goes-white-trash", a.k.a. det obligatoriska Ullaredsbesöket före jul. Jag är inget fan av trängsel och kaos men Ullared är något som bara måste upplevas någon gång i livet, om inte annat så för en fältstudie i antropologi eller etnologi. Det är nästan värre än basarerna i Indien.

Ullaredsbesöken brukar resultera i ett antal kassar med deodoranter och strumpor och köksredskap, så ikväll måste jag hem och städa och rensa för att bereda plats för alla fynd jag tänker göra.

Lycka

Om en smutsig hund är en lycklig hund, då var Torres extatisk efter lunchpromenaden idag:

Surf's up!

Telias 3G-nät är kaputt igen. Jag kan inte jobba. I väntan på att de fixar surfar jag istället. Problemet är bara att jag har surfat till alla platser jag kan komma på. Jag har till och med sjunkit så lågt att jag läser Blondinbellas blogg. Hjälp!

Nån som har några bättre surftips?

Och så måndag!

Inte lika jippie...

Men helgen var trevlig i alla fall. Lugn hemmamyskväll på fredagen och så shopping på lördagen och sen födelsedagsfest hos L på kvällen. Senare bar det av mot Hipp i Malmö där temat för kvällen var schlager - vilket var väldigt uppskattat hos den kvinnliga delen av sällskapet. Så igår fick man såklart sota för att man hade haft roligt kvällen innan så halva dagen tillbringades i soffan med en lätt huvudvärk.

Det var första gången vi båda var ute en helkväll sen vi skaffade Torres. Det behövdes. Det var skönt att skaffa hundvakt och kunna slappna av och ha roligt. Och speciellt skönt var det att slippa ansvaret igår morse när man var sådär pigg.

Undrar ni vad jag shoppade i lördags? En dammsugare. Så gammal är jag.

Fredag!

Jippie!

- Avdelningen för meningslösa blogginlägg

Yes! Obama vann!

Nu finns det nog hopp för världen...

Mål med livet

För en herrans massa år sen gjorde jag och mina dåvarande bästa kompisar upp varsin lista på tre saker som var våra "mål med livet". De två första punkterna på min lista att bo utomlands och att hoppa fallskärm. De punkterna har jag klarat av sedan länge. Återstår gör så punkt nummer tre: att springa ett maraton. I efterhand har jag reviderat den punkten till att istället springa en halvmara eftersom jag bara blir äldre och äldre och inte får mer tid till att träna, och eftersom jag insett att jag inte är någon Ewy Palm. I alla fall ska det bli dags nu. Idag anmälde jag mig till Göteborgsvarvet som går av stapeln i maj!

Så, om ungefär ett halvår kommer jag att ha uppfyllt mitt tredje och sista mål i livet. Frågan är: Vad ska jag göra sen???

Examensbilder

Här är några bilder från Torres examen så att ni får se hur mycket han har vuxit. Dryga 20 kg är han uppe i nu! Det är helt sjukt, det var inte längesen jag kunde bära honom under ena armen....


(Sorry för den dåliga kvaliteten - det är INTE vi som har tagit bilderna)

Examen

Igår tog Torres examen från valpkursen med fyra MVG och fyra VG! Nu är han en legitimerad valp. Matte är stolt!!

Det är kört...

På tal om nördiga inlägg:

Vi utvecklare "lånar" gärna friskt kodsnuttar som andra utvecklare har skrivit. Det är på sätt och vis förutsättningen för att vi ska kunna arbeta - hade man varit tvungen att skriva kod från början hela tiden hade vi aldrig kommit någonstans. I de flesta fall kommer kodsnuttarna med något slags aber - oftast är det i stil med att "the software must not be used for commercial purposes without a license". Jag brukar inte bry mig så mycket om det där - jag låter de kunniga hantera allt sånt där legal mumbo-jumbo. Men i den parser-koden jag ville använda nu heter det "this software shall be used for good - not evil".

Aj då...

Igår beslöt jag mig för att det fick vara nog med tre veckors hostningar och nysningar och ligga-hemma-i-soffan-och-tycka-synd-om-mig-själv-och-glo-på-tv-och-äta-kakor. Jag hoppade därför i träningskläderna och gjorde come-back i korp-innebandyn. Det skulle jag nog inte gjort. Jag orsakade samtliga baklängesmål och åstadkom inga framlängesmål. Som tur var vann vi ändå tack vare mina duktiga lagkamrater. Men som straff för att jag var så dålig (och för att jag knappt rört mig på tre veckor) så har jag världens träningsvärk i ryggen idag. Så nu sitter jag här på jobbet insvept i en stor filt och dricker kaffe och tycker synd om mig själv istället.

Datanörd

Idag känner jag mig som en riktig datanörd. Jag sitter kvar på jobbet efter kl 18 när det är mörkt ute, lyssnar på musik i gigantiska hörlurar, dricker Cola (visserligen inte Jolt, men ändå) och PROGRAMMERAR. Det går utför med mig...

LAN-party, nån?

-----

Och vet ni var jag gör??? Jag synkroniserar trådar!! Hur nördigt som helst!

Rise and shine

Imorse var jag på jobbet innan klockan sju. Ja, ni läste rätt: Hanna Elisabet Färnstrand. På jobbet. INNAN klockan sju. Men innan ni börjar blåsa i trumpeterna, kontrollera temperaturförändringarna i helvetet eller titta ut genom fönstret efter de flygande grisarna så kanske det är på sin plats att jag avslöjar att det snarare beror på dumhet än på vilja och ambition. Jag ställde nämligen om alla mina klockor till vintertid UTOM mobilen, som jag också använder som väckarklocka, vilket resulterade i att jag gick upp 05.20 imorse. Nåja, en missad sovmorgon får väl vägas upp av att jag äntligen kan ta igen ett par minuter av de 18 miljoner timmar jag ligger back på flexen! Hurra!!

Angående mitt förra inlägg, där jag beskrev en situation som jag legat sömnlös över de senaste nätterna, så upptäckte jag en sak idag när jag körde till jobbet. För att BMW:n skulle kunna vara skymd på det sättet han var, så måste han ha legat i fel fil, d.v.s. svängfilen till höger. Haha! Det var hans fel! Jag har fått upprättelse!!

Varning för dåre i trafiken!

I morse höll jag på att krocka. Det var RIKTIGT nära. Och allt var mitt fel. Eller kommunens fel. De sätter ju upp konstiga staket mitt framför en rondell så att sikten skyms helt. Jag körde ut i rondellen glatt övertygad om att jag ägde gatan. Plötsligt tutas det argt bakom mig. En ny, DYR, snygg silvermetallic BMW befinner sig rakt i rumpan på mig. Hjärtat i halsgropen! Jag såg honom verkligen inte alls innan jag körde ut! Sicken tur att han hann bromsa... Matchen mellan den lyxiga BMW:n och min knakiga Kent-Åke hade nog slutat med överlägsen seger för motståndarlaget.

Jag har mått dåligt hela dagen nu för jag tänker mig hur han går och tänker att jag är en j-a idiot som inte borde få ha körkort. Och det borde jag nog inte heller! Tanter och bilar hör helt enkelt inte ihop!

Hemskheter

Igår hade jag en av mitt livs allra värsta upplevelser. Jag gick ut med Torres på eftermiddagen och vi gick till St Hans Backar. Väl där lyckades jag hitta en avskild kulle där vi inte varit förut och där det var en massa högt gräs och buskar som han älskade att hoppa i. Plötsligt börjar någon skjuta fyrverkerier inte långt från var vi befinner oss. Jag vänder mig om för att se var Torres är och då ser jag honom redan halvvägs ner på den smala stigen som leder ner från kullen. Jag ropar och springer efter, men han fortsätter i en fart jag aldrig sett honom springa i. När jag kommer ner från stigen delar sig vägen i tre vägar, och jag har ingen aning om vilken väg han har tagit. Han syns inte till någonstans.

Jag springer runt i närheten och letar och ropar, men han är ingenstans. Och eftersom jag medvetet valt en avskild plats, så finns där inte heller några andra människor. Jag har inte heller med mig min telefon, och ingen annan vet var jag är. Nu har jag två val. Antingen stå kvar och vänta på att han kommer tillbaka eller att försöka ta mig till något mer befolkat område för att få tag på en telefon, men riskera att Torres kommer tillbaka och inte hittar mig. Efter en lång stund bestämmer jag mig för det senare. Jag får tag på en jättesnäll kvinna som lånar ut sin telefon och ringer till J, som fortfarande är på jobbet. Sedan springer jag vidare, varv efter varv runt St Hans och ropar så högt jag kan med min förkylda röst. Jag ser skräckbilder framför mig där han ligger överkörd på någon väg eller där han fastnat i någon buske och ligger och förblöder.

Men efter en tid som känns som en evighet kommer J cyklande. Han har varit hemma för att hämta min telefon och då sett att vår granne hade Torres. Hunden hade sprungit hela vägen hem själv och suttit och väntat utanför porten tills vår granne släppte in honom! Vilken lättnad! Jag grät och grät och grät när all oro äntligen rann av mig.

När vi skaffade hunden poängterade min mamma att man alltid ska välja att gå under tunnlar eller över broar med hunden om man behöver korsa en trafikerad väg, även om det innebär att man får gå en omväg. När hunden jag växte upp med blev attackerad av en schäfer och sprang hem valde hon omvägen under tunneln hem, eftersom det var den vägen vi alltid hade gått. Och nu är jag tacksam för att jag alltid går under tunneln till St Hans. Tänk om Torres hade valt att korsa Norra Ringen.........

Jag är också glad för att vi har tränat (lekt) mycket sök och spår med honom. Jag inbillar mig att det hjälpte honom att hitta hem från en plats vi aldrig hade varit på förut.

Dagens ros går till den snälla kvinnan som lånade ut sin telefon och som kramade om mig när jag stod och skakade av oro. Och till mina grannar som tog hand om honom och försökte få tag på oss.

Dagens ris till de j-a idioter som skjuter fyrverkerier kl 17 en tisdag. Är det ens lagligt? Jag kan nästan svära på att det var några ungar som gjorde det.

Jag, jag, jag...

... är inte längre mittpunkten i mitt eget liv. Nu när vi har Torres kan jag inte längre göra spontana grejer, som att sticka ner på stan en sväng efter jobbet eller ta en after work med vännerna. Nu kräver mitt liv planering, planering och åter planering. Jag behöver köpa nya skor eftersom alla mina skor alltid har en tendens att tappa sulorna. I två veckor har jag försökt få en stund över för att ta en tripp till Nova. Men nej, det finns ingen tid. Så jag är en av de somliga som går i trasiga skor. Att komma iväg och träna utan att ha planerat det minst tre dagar i förväg är inte heller att tänka på. Eller att handla mat. Eller attt skriva färdigt min rapport. Eller att klippa mig. Eller att...

Men vet ni vad? Det där gör mig absolut ingenting! Jag skulle inte byta bort lilla Torres för all tid i världen! Han gör mig så lycklig hela tiden! Jag vet att det låter flummigt men det är faktiskt sant. Så fort jag är stressad eller ledsen eller så så tittar jag på min lilla vovve och alla bekymmer bara rinner av mig! Jag ääääääääääääääääälskar honom!!!

I claim the couch!

När Torres flyttade in hos oss visade han direkt vem som var herren på täppan genom att bestämma vilka saker som skulle vara hans. Fårskinnet Ludde som prydde sin plats så fint i rottingfåtöljen var den första pinalen Torres valde ut. Det kissade han på så nu är det hans. Detsamma med dörrmattan. Och en av prydnadskuddarna.

Igår skulle jag ha gäster på kvällen. Jag hade lagt upp dagen rätt så bra, jag gick upp tidigt trots att jag hade varit på kräftskiva med tillhörande snapseri kvällen innan, och sen gick jag och plockade och städade i lägenheten och bakade kaka och förberedde inför kvällen. När jag precis ska avrunda städningen med att dammsuga vardagsrummet blir Torres så rädd för dammsugaren att han hoppar upp i soffan och kissar i den. En timme innan gästerna ska komma. Och nej, jag har varken tvättbart eller utbytbart överdrag på soffan.

Nu är soffan också hans.

Sagan om Kent-Åke är inte slut!

Min gamla trotjänare och vän Kent-Åke, som gått i arv i min familj i generationer, kommer att få rulla några mil till. Jag är lycklig! Min plastiga, knakiga, icke servo-styrda, hydrauliska, 18-åriga Citroën bevisade idag på besiktningen att han ännu inte är redo för ättestupan. Och jag som höll på att sälja honom för ynka 50 kronor igår!

Helt godkänd blev han. Och allra bäst betyg fick han i ordning och uppförande. Han var tyst och still trots att besiktningsmannen klämde och kände på hans allra mest intima delar. Dock framkom det att fastsättningen av skyddsbälgen över den yttre högra drivaxelknuten var lös. Jag ska bara översätta det till svenska och sen ska jag åtgärda det!

Men trots Kent-Åkes trogna vänskap vill jag inskaffa en bil av något nyare modell. Dock är inte min sambo, som jag hoppas ska vara med och dela på det ekonomiska ansvaret för ett sådant inköp, helt med på noterna. Men jag har inlett operation övertalning. Jag har försökt med alla argument jag kan frambringa, och jag tror faktiskt att han börjar mjukna så smått:

H: - Jag skulle vilja ha en bil som är pålitlig, så att jag kan köra längre sträckor, hem till Örebro till exempel.
J: - Nja, då kan du ta tåget.

H: - Jag skulle vilja ha en miljöbil, så att jag kan köra med gott samvete.
J: - Nja, då får vi vänta några år tills elbilarna är bättre och billigare.

H: - Jag skulle vilja ha en bil som känns säker att köra, jag har ju dyrbar last nu när vi har Torres.
J: - Nja, det är inget fel på Kent-Åke. Han gick ju igenom besiktningen.

H: - Jag skulle vilja ha en bil som är bekväm att köra, så att jag inte får ont i ryggen.
J: - Nja, du får väl stoppa en kudde bakom ryggen istället.

H: - Men tänk dig att ha en snygg bil som du kan flasha med för polarna, istället för en 18 år gammal knakig Citroën.
J: - Ja, där har du en poäng.

1 1/2 kg ner!

Det går åt rätt håll! Jag måste säga att jag är stolt över mig själv för en gångs skull. Beach 2009, here I come!

Men f-n vad tråkigt det är när man åker förbi en pizzeria eller ett bageri och känner doften och vet att "jag får inte"...

Skaffa barn

Alla säger att köpa hund är som att skaffa barn. Det stämmer inte. Här är några skillnader:

* Man får ett års betald ledighet för att ta hand om barnet. När man skaffar hund får man ta ut sin hårt inarbetade semester för att vara hemma och torka kiss på golvet, eller hamna 9 miljoner timmar minus på flexen som man aldrig har tid att ta igen.

* Ett barn har blöja. Det är väldigt praktiskt. När barnet producerar avfall hamnar allt på ett ställe, och det är bara att slänga blöjan och sätta på en ny. En hund kissar och bajsar överallt i lägenheten och tar inte hänsyn till att det råkar ligga en äkta handknuten one-of-a-kind indisk matta i vägen. När den har växt ifrån det beteendet måste den istället gå ut och rastas även om det är 148 grader minus och horisontellt regn ute.

* Själva produktionen av ett barn för med sig den goda saken att mat till den också produceras. God och naturlig och framförallt gratis finns maten alltid tillgänglig, aldrig mer än en bröstvårta iväg. En hund nöjer sig inte med att äta snabbköpets Doggy utan kräver det bästa och dyraste specialmärket från den mest avlägsna specialbutiken. Och inte räcker den maten heller. Nej, här ska tuggas skor och mattor och bordsben också.

* En bäbis badar man. Den luktar gott och fräscht. En hund tvättar sig själv. Sedan slickar den oss på munnen. Dessutom efter att ha tuggat i sin 14 kg kaninlort och andra oidentifierbara eller onämnbara saker den hittar på gräsmattan. Detta i kombination med att den sedan hoppar upp i sängen och skakar av sig fästingar och loppor för att vara så där extra snäll och mysig.

Att skaffa barn kommer att bli rena semestern. Vad säger du, J?

Tre hela dagar!

...så länge höll jag min diet den här gången! Det är nästan nytt rekord. Jag har hittat några saker att skylla på i alla fall: Jag har inte haft tid att handla all min nyttiga mat utan har varit tvungen att äta den som fanns hemma eftersom helgen varit fullbokad med födelsedagsmiddagar, barnvakteri, fotbollsmatch och besök från föräldrarna. Och är man barnvakt så bara måste man ju ha godis framme och hur fånig och asocial skulle inte jag känna mig om jag inte var som de andra och också försåg mig med godsakerna? Och spelar man match så måste man ju fylla på med kolhydrater efteråt för att inte musklerna ska förtvina och vad passar då bättre än en stor kycklingrulle späcked med fetaost? Och är man på födelsedagsmiddag så är man ju minst sagt oartig om man inte tar både en och två stora portioner av den goda maten och efterrätten som värdinnan hade stått och slavat en hel dag med! Och vad gäller föräldrabesök så vill ju inte de ha mina nyttiga bönor och vegorätter utan då måste det ju naturligtvis vara en hel kartong grädde i soppan och så en riktigt knäckig äppelpaj till efterrätt!

Jag har absolut ingen självdisciplin och ingen karaktär. Jag är hemsk! Jag har inte ens fyllt i min matdagbok för helgen. Jag vågar inte för jag är rädd att dagboken ska få fnatt eftersom den nog aldrig har sett så många kalorier på en och samma dag förut.

Men nu är det en ny vecka och i eftermiddag ska jag försöka hinna handla lite så att jag bara har nyttigheter hemma...

MAAAT

Min livsstil har på senare tid varit mer åt det dekadenta hållet än vad som kan anses vara hållbart. Nu när antalet bilringar runt midjan börjar komma upp i två siffror så har jag insett att det är dags att göra något åt saken. Därför har jag tagit mig själv i kragen och anmält mig till Viktklubb.se. Nu j-ar ska det bli andra bullar här! Ah, fullkornsbullar alltså, utan smör och ost och marmelad och... GAAH!

Så fort jag hade klickat på "bekräfta anmälan" så började hungerskänslorna komma krypande. Jag borde inte vara hungrig, jag har ju nyss ätit en jättesuperultramegastor lunch, men så fort jag hör ordet "diet" så rinner snålvattnet till direkt. Det är just därför jag inte lyckats särskilt bra i mina tidigare gå-ner-i-vikt-försök. Så fort jag vet att jag går på en diet så kan jag inte tänka på annat än mat. Mat, MAT, MAAAT! Och då styr mina ben av egen kraft mot skafferiet, munnen öppnar sig och handen lever sitt eget liv och trevar sin vana trogen mot hyllan där sötsakerna gömmer sig, trots att jag håller emot allt vad jag förmår.

Så peppa mig nu snälla! Den här gången måste jag j-ar i mig klara av mer än en vecka!!!

Joåbbe

Jennie har fått jobb! Grattis gumman och välkommen in i ekorrhjulet!!!

Du är bäst! Puss!!

Bilder!

Jag var bara tvungen att yearbooka Torres också!

Sjukt bra bilder!! ;-)

1968, 1974,

1980 och 1982

Yearbook yourself!

Har ni alltid undrat hur ni skull passa i ett afro? Jennie tipsade mig om den här sidan igår. Skitskoj! Man laddar upp en bild av sig själv och sen kan man se hur man skulle se ut om man hade tagit sin yearbook picture ett visst årtal med de frisyrer och kläder som gällde då. Ni måste prova! Här kan ni få exempel på hur jag skulle sett ut (det går att justera bilderna mer så att de passar in bättre, jag pallade bara inte):

Över: 1952 och 1976

Under: 1978 och 1994

Nåt sånt där som jag fick höra att man tydligen skulle ha med i sin blogg...

Tre jobb jag haft i mitt liv: Mobilapplikationsutvecklare, registrator och statistikinsamlare (fy f-n vad tråkigt det där lät!)

Tre platser där jag bott: Örebro, Westford, Lund

Tre platser där jag semestrat: Indien, USA, Lappland

Tre favoriträtter: Sushi, pasta, mexikanskt

Tre platser där jag vill vara just nu: En sandstrand i söder, New York, Inkaleden.

Tre saker jag vill göra innan jag dör: Springa New York Marathon, vandra Inkaleden, ta fallskärmscert.

Tre saker jag kommer att göra det närmaste året: Resa tillbaka till USA, köpa ny bil, uppfostra min hund till den bästa hunden någonsin.

Tre personer jag tror kommer att svara på detta i sina bloggar. Hmmm.... Vet inte om jag lyckas få ihop det till tre... För få av mina vänner har bloggar!!!

Koppla av!

Om det är något man får lära sig när man har en liten hundvalp så är det att ha tålamod. Man går ut för att rasta honom och när minuterna börjar ticka iväg utan att det har "hänt något" kommer tankarna på att "oj vad klockan är mycket och jag som måste göra det och det och Ugly Betty börjar klockan då och HJÄLP vad köket är smutsigt" komma smygande. Men det där skiter hunden fullständigt i. Han bara går där och luktar på blommorna och tuggar på kaninbajset och ser allmänt lycklig ut. Och det enda jag kan göra är att gilla läget. Jag kan inte tvinga honom att utföra sina behov utan det måste få ta den tid det tar. Jag kan inte påverka något utan får helt enkelt acceptera att just nu är det bara han och jag som gäller och världen utanför får vänta till sen. Och när man väl har kommit till den insikten så är det en ganska befriande känsla och man känner sig glad och lugn och njuter av att få vara ute och promenera och att få umgås med världens finaste hund! So what om man blir 10 minuter senare till jobbet eller om man inte hinner städa köket idag heller, världen går inte under för det!

Jag vet att minst tre personer som läser det här inlägget kommer skratta högt och säga "Jamen, Hanna, du KAN ju inte bli stressad!". Men joooo, även om jag är en sjuk tidsoptimist så kan jag få riktig stressångest och bli en hemsk människa att umgås med. Fråga J! När jag blir stressad är det ett av de få tillfällen jag pratar närkingska! Så hör du att jag börjar gnälla på i:en, spring all världens väg!!!

Adjö!

Igår fick vi säga hejdå till Zlatan. Han har varit sjuk en längre tid men ändå varit pigg och glad men den senaste veckan har han haft allt svårare att andas och har knappt ätit eller rört sig. Igår bestämde vi därför att det mest humana skulle vara att låta honom somna in, så vi åkte in till djursjukhuset på kvällen. Usch, vad otäckt det är att man har sådan makt över en annan varelses liv eller död. Men samtidigt som det är hemskt att behöva ta ett sådant beslut, så är det ju underbart att man har möjligheten att låta honom slippa lidandet. Tänk om man hade den möjligheten med människor också; att låta dem få somna in utan smärta när de är obotligt sjuka.

Men det här ska inte bli vare sig ett sorgligt blogginlägg eller en debatt om dödshjälp, så jag avslutar on a lighter note: Jag bestämde mig idag för att det behövdes lite uppfräschning av mitt hår. Mitt hår brukar vanligtvis få naturliga solkyssta slingor på sommaren men då antalet soltimmar varit lätträknade detta år så har mitt hår istället antagit en minst sagt ful grå-råttblond nyans. Jag hittade en gammal färgkartong i byrålådan, perfekt för detta ändamål.

Vi har ju som ni vet en liten valp som i stort sett är rumsren men det händer ju olyckor då och då. Vi har därför noja när det gäller ljud som låter som skvalande kiss eller lukter som skvallrar om att brott nummer 2 har begåtts.

Under tiden färgen utförde mirakel i håret passade jag på att slänga ihop lite lunch. Just när riset kokar som bäst utbrister J: "Det luktar bajs!". Han vänder sig om och ser mig stående vid spisen. "Jaha", säger han, "det är du som lagar mat...". Som att min mat skulle lukta bajs! Och dessutom, som att han är van vid att min mat luktar bajs, och inte ens låter förvånad! Misstag nummer ett.

Jag är inte sen att påtala att hans uttalande kanske inte var så lämpligt, och när han förstår att hans replik sårat mig försöker han sig på nån slags bortförklaring och reser sig och kommer bort till mig för att ge mig en kram. När han kommer närmare börjar han sniffa i luften och hans känsliga näsa leder honom till mitt hår. "Jaha", säger han, "det är ditt hår som luktar bajs!". Denna gången med ännu mindre förvåning i rösten. Misstag nummer två.

Bussigt!

---------

Rättelse:

J läste just mitt inlägg och påpekade att jag utelämnat vissa fakta och att det inte aaaaaaalls var så han menade. J vill nu att jag tillägger att han efter att ha sagt att mitt hår luktar bajs också lämnade en förklaring till sitt uttalande: "Det är KOMBINATIONEN av din mat och ditt hår som luktar bajs!". Okej, nu känns det ju mycket bättre...

Misstag nummer tre.

F-n vad alla gifter sig nu!

Till höger och vänster.... Nu har nästan alla de vänner som jag betraktat som mina "närmaste" gift sig eller ska gifta sig inom en snar framtid. Är vi verkligen så gamla nu??? Och jag som inte ens har en förlovningsring på fingret. Jag kommer snart att vara den sista ungmön! Igår fick jag reda på att mitt ex-ex har gift sig och skaffat knodd. Han som jag trodde skulle vara den sista att stadga sig! Just nu är J och jag nog det paret jag vet om i bekantskapskretsen som varit tillsammans längst (>5 år) utan att ens vara förlovade... Men för mig är det inte särskilt viktigt att gifta sig, jag är en hopplös o-romantiker. Det skulle mest vara en rent formell, juridisk sak. Men jag tror att det kan vara nyttigt att gifta sig när man skaffar barn. Which brings me to.... fasen vad alla skaffar barn nu! Till höger och vänster! Jag som fortfarande känner mig så ung....

-----------
10.17

Jag skaffade mig ett nytt ICQ-konto nyss eftersom jag glömt mina inloggningsuppgifter till det gamla. Det nya numret innehöll '666'. Är det en tillfällighet???

STACKARS MIG!

...som fått en förkylning (som J så generöst delade med sig av) och har PMS på samma dag!!!

UUUUUÄÄÄÄÄHHHHHH!!!!

Och sen upptäckte jag att jag måste skriva om nästan all kod jag skrev igår. Jennie, ditt förslag med legobitar och omslagspapper fungerade inte!

Shit, jag behöver choklad!

Jag är lycklig!

...för att en person som jag bryr mig mycket om, och som alltid bara bryr sig om alla andra, har hittat någon som bryr sig jättemycket om henne! Jag hoppas han fortsätter med det, annars får han med mig att göra!

Idag ska lilla Torres få vara hemma helt själv för första gången när vi jobbar... Det skär lite i modershjärtat men han har klarat det bra när vi lämnat honom ensam kortare stunder tidigare. Det värsta som har hänt är att han har gått och lagt sig och sovit i vår säng. Så länge han inte drar dit några fästingar så är det väl ok. På lunchen ska jag iaf åka hem och hämta honom och sen ska han få följa med och hälsa på på kontoret!

Läste ni artikeln om att vissa män har gener som gör dem oförmögna att ha förhållanden och ökar risken för att de ska vara benägna att vara otrogna?? Haha, kan man få testa dem för den genen innan man svara ja på frierierna?

---------------

15.29

Kan rapportera att det första ensampasset gick bra, det hade inte skett några större missöden när jag kom hem. Jag tog med Torres till kontoret så att mina arbetskamrater skulle få hälsa på honom men han var väldigt passiv och brydde sig bara om att sova och att tugga på sin tuggsko. Det är skönt med en hund som är lugn inomhus men jag tror att mina arbetskamrater tyckte att han var lite tråkig! Nu är han i alla fall hemma igen på dagens andra ensampass. Han gnydde när jag gick. Buh-huh..... :-(

Rättelse

Jag får be så ödmjukast om ursäkt. Jag har misslyckats och svikit mina vänskapliga ideal. Jag är en hemsk människa som borde rullas i tjära och fjädrar. Efter en storm av klagomål måste jag nu rätta mitt tidigare inlägg.

Jag glömde att nämna att vi inte bara träffade våra tyska utan även våra göteborgska vänner i helgen. Förlåt J och J!!

Semester efter semestern...

...skulle jag behöva ha. Jag skulle i alla fall behöva få sova lite. I alla fall mer än tre timmar per natt. Så ser mitt liv ut nu. Om jag väljer att dricka vin och vara uppe till tre på natten så måste jag ändå gå upp klockan halv sju på morgonen för att vattna hunden. Men ja ä int bitter.

Hade min gamla tyska au pair-kompis från USA-tiden med medföljande pojkvän på besök i veckan. Det var mycket trevligt. Det var inte lika trevligt att se att hon är precis lika fräsch som innan och inte har åldrats ett skit på de sju år som gått sedan vi senast träffades, medan jag själv börjar samla på rynkor och bilringar och gråa hårstrån. Livet är inte rättvist.

Vi hade väldigt trevligt i alla fall. Och det är skoj att se de små saker som skiljer våra kulturer åt. Bland annat ställde pojkvännen upp och diskade en morgon - genom att tvätta av disken med disktrasan (jag diskade om disken en stund senare eftersom magsjuka inte tillhör mina bästa vänner).

Mycket Singstar ochGuitar Hero blev det också! Och jag var inte sämst för en gångs skull!!!

Snuttipluttinutten #2

Hurra! Han är vaken!

Snuttipluttinutten!

Sover.... som vanligt!

Schhuuuuuk!

Vet inte om det beror på sömnbrist eller på mitt för tillfället något ohälsosamma leverne, men de senaste tre dagarna har jag fått tillbringa hemma i sängen med yrsel, illamående och magont. Stackars mig! Och jag kan avslöja att det där med att städa upp kisspölar och bajskorvar efter en icke rumsren hund inte är ett bra sätt att minska illamåendet på... Idag är jag tillbaka på jobbet igen, men eftersom den person jag jobbar mot är på semester denna vecka har jag iiiiingenting att göra...

Gud, så mycket jobb det är att ha en valp! Det ska matas och rastas och lekas hela tiden och däremellan ska det sovas. Och när han sover är han så söt att man bara inte kan låta bli att gå dit och pussa hans mage och borra in fingrarna i hans ulliga päls och då vaknar han naturligtvis och då ska det matas och rastas och lekas igen!

Det är tur att han är så söt för då är det mycket lättare att förlåta honom för att han kissat på mattan eller tuggat på listerna...

Jag är kär!!!

HJÄLP!

(Jag har absolut ingenting att göra på jobbet idag, hence kan jag skriva blogg på arbetstid)

Jag är världens lyckligaste! Vi åkte och tittade på hundvalpen igår och den var helt underbar så vi tog med oss den hem!! Den är hur go som helst - och kände sig trygg hos oss redan första natten! Det här ska bli sååååå kul (och såååå mycket jobb förstås, men just nu är jag i sjunde himlen och tänker inte på sånt)!!!

Bilden är tagen med mobilen, därav den dåliga kvaliteten!

Men nu kommer jag till den allra svåraste biten, som jag legat sömnlös över flera nätter nu: vad ska den lilla krabaten heta?? Hans kennelnamn är Balder men det namnet är jag inte överförtjust i. Hjälp mig med förslag!!! Det ska vara ett namn som passar till en Golden Retriever, som är lätt att uttala/ropa, gärna tvåstavigt, gärna med ett s-ljud i, inte för mesigt (typ Fluffy) men inte för hårt (typ Killer)...

Några namn vi hittills kommit på: Ajax, Chaplin, Chester, Clapton, Dylan, Edison, Hamlet, Hendrix, Kahlua, Kaiser, Kennedy, Lennon, Lukas, Merlin, Nemo, Nixon, Paisley, Tarantino, Tigris, Torres. Mina favoriter är nog Nixon och Torres....

Tillbaka från semestern

Så var det slut på semestern för den här gången också. Vi hade en riktigt skön vecka i Lappland, det var visserligen kallt men vi hade inget regn och definitivt ingen storm som den som rasade hemma i Skåne! Vi har fiskat, vandrat, tittat på utsikter, kastat macka, kastat snöboll, besökt Norge, grillat en j-a massa korv i tunnbröd, tittat på solnedgången bakom fjällen med mera.... Ska lägga upp bilder snart så att ni kan få bli lite avundsjuka! :-)

I måndags när jag kom tillbaka till jobbet fick vi i projektgruppen frågan om vi kunde tänka oss att flytta till kontoret i Lund istället. Jag trodde i min enfald att det innebar att vi skulle flytta nån gång i höst, eftersom de andra som skulle flytta hade tagit flera månader på sig. Men nej, taxin gick redan efter lunch. Så nu sitter jag på kontoret i Lund istället. Lite sämre läge, men ingen pendling i alla fall!

Och så för det med sig en annan god sak! Jag har alltid velat ha hund, men när jag pluggade var det inte möjligt p.g.a. studentekonomin och otryggheten, och när jag jobbade i Malmö var det inte möjligt p.g.a. att både jag och J pendlade. Men nu när jag sitter på Edison Park har jag nära till jobbet och kan åka hem på luncherna, så nu har vi bestämt oss för att skaffa hund! Eller så är det jag som har bestämt mig och så är J bara för snäll för att säga emot, jag vet inte riktigt... :-) Imorgon ska vi i alla fall åka och titta på en Golden Retriever-valp!!!

Idag brann det kraftigt tvärs över rondellen - det var visst nån gammal restaurang som stått tom ett längre tag. Nu efteråt går det upp en regnbåge mot himlen just från den platsen det brann på. Och det har inte regnat idag! Är inte det skumt? Jag föreställer mig att det är de innebrända råttornas bro upp till himlen... :-)

Jag vill ha en talang!

Jag vill också ha en talang! Alla andra har talanger! Kolla bara på YouTube och se alla fyraåringar som spelar Chopin med näsan eller hundar som pratar tyska. Jag har rotat djupt i mitt mörka inre utan att hitta någon dold talang. Livet är orättvist!

För några år sedan var jag ute och spatserade med mina kamrater A, J och S. Vi mötte då en kompis till A. A som är en artig flicka började med att presentera S för sin kompis. "Det här är S", sa hon. "Det är hon som jag berättade om som sjunger så bra". S som är väldigt blygsam rodnade. Därefter vände sig A mot J och sade "Och det här är J, hon som är så himla duktig på friidrott". J som är mindre blygsam skrattade och nickade. Eftersom jag stod i tur att bli presenterad härnäst så såg jag med spänning fram emot att få veta vad A hade berättat om mig. "Och det här är Hanna", sa A. Jag väntade och väntade, men efter fem sekunders pinsam tystnad insåg jag att det inte skulle komma någon fortsättning på hennes presentation. "Trevligt att träffas", mumlade jag tillbaka . Det här var dagen då jag insåg att jag är talanglös.

I trean fick jag äran att sjunga solo inför hela skolan under vårterminsavslutningen i kyrkan. Då tog jag för givet att det var för att jag hade en så otroligt vacker sångröst och stor karisma. Nu efteråt har jag förstått att det var för att jag var den enda i klassen som saknade självinsikt och blyghet och som därför vågade sjunga högt och gällt.

Men jag ska fortsätta att leta. Nån j-a talang måste jag väl ändå ha?

Tårta!

Till denna veckas kakklubb var det ju min tur att bidra med något, så igår slängde jag ihop en sådan här liten goding: http://www4.arla.se/Default____17653.aspx?RecipeID=15780, men jag bytte ut passionsfrukten mot jordgubbar som jag geléade (är det ett ord?). Den blev väl ok, tack vare att Steph hjälpte mig med garneringen (jag lyckas ju alltid förstöra allting annars)...

Men jag hade verkligen överdimensionerat - jag trodde att flera kakklubbsmedlemmar skulle ha kommit tillbaka från semestern så jag gjorde två stora och mäktiga tårtor, men det visade sig att vi bara var sex tappra själar som orkat skrapa ihop oss denna vecka. Trots att vi åt över vår förmåga så blev det en hel tårta över. Jag knåpade således ihop ett litet mail och skickade ut till de hårt arbetande kamraterna på kontoret där jag försynt förkunnade att det fanns ett stycke tårta till allmänt förfogande i köket. Direkt efter att jag hade skickat mailet gick jag ut i köket för att diska den andra formen - då hade redan tio gamar (läs:killar) hunnit kasta sig över bytet (läs:tårtan). Jag har tio meter att gå till köket. Kan någon förklara den ekvationen för mig???

Nåja, jag är glad att jag blev av med den, även om jag hade hoppats kunna spara en bit till J...

The new shit

Hihi, nu var det dags att skriva blogg igen.... Har raderat allt gammalt skit här. Out with the old and in with the new! Men inte idag, för idag ska jag åka hem och baka vit choklad-moussetårta till Kakklubben imorgon! Mums!