[mobilblogg] Dags att flytta?

Då kanske den här tvårummaren i Arlöv kan vara nåt? Men är den verkligen 59 kvm? Från fredagens metro bostad.

Presskonferens

Jag började detta år med en plan på att göra Tjejklassikern. Jag hade tänkt att det skulle ge mig motivation att träna. Men sanningen är att man inte behöver träna särskilt mycket inför distanserna i Tjejklassikern - man kan klara dem bara man har någorlunda bra grundkondition. Därför bytte jag till Klassikerhalvan. Eller, ja, det berodde ju även på att jag var klantig nog att beställa flygbiljetter till USA samma dag som Lidingö Tjejlopp går. Men jag är ändå glad att jag bytte eftersom det känns ganska omotiverat att göra de långa resorna till de olika städer som tävlingarna går i för att göra en distans som inte känns som en utmaning. Och nu har jag ändrat mig igen. Ska man göra det så ska man göra det ordentligt. Så en halvfärdig Tjejklassiker och en halvfärdig Klassikerhalva senare byter jag inriktning och satsar på den riktiga Klassikern istället. Och jag har fått med mig brorsan också! Jag skriver det här i bloggen för att det ska bli officiellt och för att jag inte ska kunna dra mig ur! =D

Det här blir en riktig utmaning, men jag är sjukt peppad och taggad nu! Och nu krävs det träning! (Och ingen annan tror att jag ska klara det heller, vilket peppar mig ännu mer!) :-)

Nån annan som vill hoppa på the crazy train???

Giftasmogen

Jag är ganska tillfreds med mitt liv just nu. Jag trivs med att ha min hund (som tar mer tid och engagemang än man kanske tror). Men tydligen tycker andra inte att det räcker. Under den senaste månaden har jag fått frågan "när ska du gifta dig och skaffa barn då?" av ungefär 20 av varandra oberoende personer (och då överdriver jag inte). Jag är tydligen i ett stadium i livet då det förväntas att jag ska stadga mig och skapa små mini-mes.

Idag pratade jag med pappa i telefon. Vi pratade om att jag var sugen på att köpa hus så att jag kunde få en trädgård till Torres (och eventuellt ytterligare hundar).

Pappa: -"Och för barnbarn" (varpå jag sväljer morgonkaffet i fel strupe) "Mamma och jag vill ha ett barnbarn".
Jag: -"Pappa, du har redan ett barnbarn" påpekar jag.
Pappa: -"Ja, just ja, förlåt mig"
Jag: -"Det är inte mig du ska säga förlåt till, det är ditt barnbarn"
Pappa: -"Nej, så klart, förlåt Torres!"
Jag: -"Nej, pappa, du har ett riktigt barnbarn också"
Pappa: -"Va?"
Jag: -"Ja, du har en sondotter i Norge"
Pappa: -"Ja, just ja, hon ja"

Pappa kan inte ens hålla reda på ETT barnbarn. Hur skulle han då klara av fler?

Förvirrad

Jag körde ett rätt tufft träningspass idag, 10 km inklusive 10*30+30-intervaller. Jag mådde rätt illa i slutet, jag brukar ha krafter kvar för spurt och utfallssteg i slutet men idag stapplade jag verkligen fram de sista stegen. Efteråt var jag helt trött och yr  i huvudet och kände mig ganska borta. Jag åkte i alla fall och handlade och lyckades med bedriften att TVÅ gånger ta någon annan persons kundvagn. Första gången tog jag en kundvagn som var full med stora hundmatspåsar. Rätt lustigt att jag tog fel eftersom jag aldrig handlar hundmat på Willys och speciellt inte det märket som fanns i vagnen. Killen som "ägde" vagnen sa till mig att det var hans vagn och vi skrattade bort det med "det är lätt hänt" och "man blir ju lite förvirrad när man blir äldre". Lite senare stod jag bland müslin när en kille som ser väldigt stressad ut kommer och drar undan min kundvagn bakom mig och innan jag hinner säga något har han sprungit bort och ställt sig i kassan. Jag inser då att min egen kundvagn står kvar vid mjölkdisken och den vagn som jag lagt mina senaste varor i tillhör honom. Jag ser sen hur han står i kassan och plockar upp vara efter vara ur vagnen och säger "det här har inte jag handlat" till kassörskan... Ehhmmm - pinsamt!

----

Det måste vara nåt fel antingen på mig eller på min pulsklocka. Jag borde ju ha en maxpuls runt 193 (220-27) men när jag joggar tempo så ligger min puls enligt pulsklockan runt 185-190 och i vissa intervaller över 200, vilket borde betyda att jag i princip är död. Det kanske förklarar varför jag mådde dåligt :-)

Schulman

Jag hade väl aldrig trott att jag någon gång skulle säga att jag gillar Alex Schulman. I allt han tidigare har gjort (1000 apor, till exempel) har han varit en egenkär jäkel som gjort sig ett namn enbart genom att vara elak mot andra. Särskilt rolig var han inte heller. Men jag har fått tänka om. Efter att ha blivit tipsad om och läst Pappabloggen har jag ändrat min syn på Alex Schulman. Han skriver med värme och kärlek och en stor portion humor. Kanske är det livet som pappa som förändrat honom. Hur som helst - in och läs! :-)

T9

Igår hörde jag talas om en hundpark ute vid Fjelie där det skulle finnas prova-på-agility-banor och andra roliga aktiveringssaker för hundar. Jag har ju länge varit sugen på att testa agility med Torres så jag tänkte att jag skulle åka ut och prova på den banan ikväll. Jag skrev nyss ett sms till en kompis och skrev att jag skulle åka ut och "prova på bl a agility" och när jag skickat sms:et såg jag att t9 på nåt mystiskt sätt fyllt i ordet "älg" efter "bl a". Alltså tror min kompis att jag ska "prova på bl a älgagility". Hur roligt skulle inte det se ut???Älgagility

[mobilblogg] Lappland dag 2

J gick på flugfiskekurs. Under tiden gick jag, mamma och Torres över Satsfjället. Torres var helt tokig av lycka - här finns ju oändliga ytor att springa lös på - och bäckar och myrar och lergropar att bada i. Vi människor njöt av utsikten och plockade hjortron så nu blir det hemlagad sylt till frukostgröten imorgon!

[mobilblogg] Torres är i Lappland...

...för första gången och han njuter för fullt. Matte och husse har fullt sjå med att hindra honom från att hoppa i varenda vattendrag han ser. De påstår att man kan få "vattensvans" om man badar för länge i 14-gradigt vatten. Pyttsan - nåt som är så roligt kan väl inte vara farligt?