Jag vill ha en talang!

Jag vill också ha en talang! Alla andra har talanger! Kolla bara på YouTube och se alla fyraåringar som spelar Chopin med näsan eller hundar som pratar tyska. Jag har rotat djupt i mitt mörka inre utan att hitta någon dold talang. Livet är orättvist!

För några år sedan var jag ute och spatserade med mina kamrater A, J och S. Vi mötte då en kompis till A. A som är en artig flicka började med att presentera S för sin kompis. "Det här är S", sa hon. "Det är hon som jag berättade om som sjunger så bra". S som är väldigt blygsam rodnade. Därefter vände sig A mot J och sade "Och det här är J, hon som är så himla duktig på friidrott". J som är mindre blygsam skrattade och nickade. Eftersom jag stod i tur att bli presenterad härnäst så såg jag med spänning fram emot att få veta vad A hade berättat om mig. "Och det här är Hanna", sa A. Jag väntade och väntade, men efter fem sekunders pinsam tystnad insåg jag att det inte skulle komma någon fortsättning på hennes presentation. "Trevligt att träffas", mumlade jag tillbaka . Det här var dagen då jag insåg att jag är talanglös.

I trean fick jag äran att sjunga solo inför hela skolan under vårterminsavslutningen i kyrkan. Då tog jag för givet att det var för att jag hade en så otroligt vacker sångröst och stor karisma. Nu efteråt har jag förstått att det var för att jag var den enda i klassen som saknade självinsikt och blyghet och som därför vågade sjunga högt och gällt.

Men jag ska fortsätta att leta. Nån j-a talang måste jag väl ändå ha?