Ok, klockar är halv tio...

och L är redan i det här stadiet av festande. Hur ska den här kvällen sluta??

Funkar inte riktigt på svenska, men... :-)

1.YOUR REAL NAME:
Hanna Elisabet Färnstrand

2.WITNESS PROTECTION NAME:(mother and fathers middle names)
Gudrun Krister

3.NASCAR NAME:(first name of your mother's dad, father's dad)
Nils-Olov Gotthard

4.STAR WARS NAME:(the first 3 letters of your last name, first 2 letters of your first name)
Farha

5.DETECTIVE NAME:(favorite color, favorite animal)
Baby Blue Dog

6.SOAP OPERA NAME:(middle name, town where you were born)
Elisabet Orebro

7.SUPERHERO NAME: (2nd fav color, fav drink, add "THE" to the beginning)
The Turquoise Mai-Tai

8.FLY NAME:(first 2 letters of 1st name, last 2 letters of your last name)
Hand

9.STREET NAME:(fav ice cream flavor, fav cookie)
Rum Raisin Macadamia Nut

10. PORN NAME: (1st pet's name, street you grew up on)
Zita Forfattargatan

11.YOUR GANGSTA NAME:(first 3 letters of last name plus izzle)
Farizzle

Kluven

Just nu lutar det mer och mer åt Göteborg för oss. Där finns spännande utmaningar och karriärmöjligheter för både J och mig, och löneläget är bättre än i den här regionen. Det skulle vara spännande med en nytändning, och jag skulle också få närmare hem till min familj och till mina vänner i Örebro. Men samtidigt har jag bott i Lund så pass länge nu att jag har hunnit bygga upp ett liv här. Jag har äntligen börjat känna mig hemma, jag förstår äntligen vad folk säger :-), och framförallt har jag träffat så otroligt härliga människor som jag bara kommit närmare och närmare de senaste åren, och som jag har så många gemensamma intressen med.

Att flytta till en ny stad betyder ju att man måste börja om igen. Hitta nya hundvänner till Torres. Lära sig en ny stad. Lära känna nya människor. Jag vet inte om jag orkar det. När jag flyttade till Lund var det ju för att plugga, och då träffade man ju nytt folk hela tiden. Men nu börjar jag ju närma mig 30 - hur hittar man nya vänner när man är i min ålder???

Hur fasen ska jag veta vad jag ska göra???

Glajorna på!

Nu drar vi ut i solen!

Alla vill vara som jag!

I höstas blev jag uppringd av en kvinna från LTH:s kansli som undrade om jag kunde tänka mig att ställa upp och svara på en intervju om hur "livet efter LTH" var. Varför hon ringde just mig har jag faktiskt ingen aning om, men jag svarade i alla fall ja. Intervjun skulle komma med i en broschyr som skulle skickas ut till alla gymnasieelever som läste sista året på natur- eller teknikprogrammet och som var i färd med att göra sitt högskoleval. Tanken var att gymnasisterna skulle få en inblick i vad en ingenjör gör och bli "inspirerade" att välja LTH och Infocom. Intervjun publicerades även på webben (ni kan läsa den här). Jag tyckte dock att den nästan handlade mer om mig personligen än om mitt jobb (och sen var den ganska dåligt skriven också, men det är en annan sak)...

Idag hörde jag att antalet sökande till Infocom har gått upp med 108% jämfört med förra året! Det måste ju vara min förtjänst - eller hur??? ;-)

Aj!

Har haft riktigt ont i magen i två dagar nu. Det kommer i stötar och ibland är det så illa att jag inte kan hålla kroppen upprätt. Imorse kände jag mig hyfsat bra så jag gick till jobbet men direkt när jag kom innanför dörrarna så slog det onda till igen som ett knytnävsslag i magen, så jag gick hem efter lunch. Senare på dagen började det göra ont i nedre delen av ryggen också. Jag har ALDRIG ont i magen annars så jag är lite orolig. Funderar på om det kan bero på stress...

Jag är livrädd att det ska vara nån allergi som gluten eller laktos. Jag som ÄLSKAR mat...

Är sur också för att jag inte kan träna. Har inte fått in ett enda träningspass (förutom hundpromenader) på en och en halv vecka...

Premiärridning

Min gamla moder nådde den aktningsvärda åldern 60 år i veckan som gick, så jag passade på att ta ut lite semester och åka hem till Örebro via en sväng till glasriket i Småland. Av oss barn fick mamma en islandshästridtur i födelsedagspresent, och brorsan och jag trotsade våra rädslor och följde med på ridturen. Det ångrar jag inte för en sekund - det var verkligen skitkul! Det var en riktig adrenalinkick att få galoppera! Det här ska jag definitivt göra om! :-)

Mor och bror till vänster, mor till höger. Har smudgat deras ansikten eftersom jag inte frågat dem om de vill vara med på bild...

Längtar...

Satt och rensade ur gamla bilder ur min telefon och hittade denna. Fick en riktig nostalgikick och nu längtar jag verkligen upp till fjällen igen. Torres håller nog med mig. Har aldrig sett en så lycklig hund som när han fick springa fritt i fjällen. Vi hade knappt koppel på på hela veckan. Och framförallt så fanns det vattendrag att bada i var femtionde meter eller så...

Jag hoppas verkligen att det ordnar sig med jobb och så nu (vare sig jag blir uppsagd eller inte) så att jag får möjlighet att åka på semester! :-)

Fredagsdepp

Är ensam hemma ikväll eftersom J är ute på avslutningsmiddag med sitt team. Jag är verkligen inte bra på att vara ensam. Inte på en fredagskväll i alla fall. Då ska man ju laga en god middag och sitta och äta tillsammans och prata om veckan som har varit och om helgen som kommer. Det är faktiskt veckans höjdpunkt för mig. Jag försöker hålla en konversation med Torres om vad han har haft för sig på dagis under dagen och jag får förvisso en svansviftning till svar, men jag skulle få en svansviftning till svar även om jag sa "du är dum" till honom.

Och så är jag ledsen för att min träning inte ger de resultat jag vill ha. Innan det här året började satte jag upp mål för mig själv med min träning - mål som hade med klassikergrenarna och Göteborgsvarvet att göra. Jag lovade mig själv dyrt och heligt att inte ha några utseendemässiga eller viktmässiga mål eftersom jag vet att jag direkt skulle sluta träna om jag inte uppnådde de målen snabbt. Jag kan ändå inte låta bli att tänka att jag borde ha fått fettreducering och viktnedgång på köpet när jag tränar så mycket. Men icke sa Nicke - jag har till och med GÅTT UPP två kilo sen i höstas. Det är så frustrerande. Jag tittar på mina fetto-bikini-bilder från USA-resan i höstas och konstaterar att jag ser precis likadan ut nu...

Så nu får det bli stopp för alla onyttigheter. Måste skärpa mig nu. Jag ska äta så mycket jag behöver för att orka träna, men inte mer än så. Och därmed basta.

Kontorshumor

På vårt kontor har man namngett mötesrummen efter vilken våning de befinner sig på. Något snille kom på ett rummen på våning fyra skulle döpas efter fyrar (Pater Noster, Kullen, ...), medan de på våning tre skulle få namn på träd (Björken, Eken,...). Idag upptäckte jag att även en toalett på våning "trä " hade fått ett namn. Fyndigt va???

[mobilblogg] Och efter att man har badat...

...är det rätt så skönt att få mysa insvept i en varm handduk.

[mobilblogg] Premiärdopp

Bad i Billebjer. Finns det något roligare än att hämta pinnar i vattnet?

Operant träning, forts

Detta är en fortsättning på det tidigare inlägget om operant inlärning.

Ett exempel på hur man använder operant träning är det jag lär Torres nu - att han själv ska städa upp sina leksaker och tuggben på kommando. Första steget är att han ska visa intresse för föremålet (som i det här fallet är en pipleksak). Jag leder honom inte på något sätt, utan när han själv av en slump tittar på leksaken så klickar jag och ger godis. Eftersom klicket betyder att han har gjort någonting rätt så börjar han undersöka vad det var som genererade klicket. Han provar en massa olika tricks. Han sätter sig, han lägger sig, han vinkar. En titt på leksaken igen blir till ett nytt klick och nytt godis och snart förstår han att det är leksaken som är det intressanta föremålet.

Nu vill jag att han ska göra mer än att bara titta på leksaken - nu ska han gå fram till den - så jag ger inte längre någon belöning för att han bara tittar på den. Torres tittar och tittar på den men klicket uteblir, och då blir han fundersam. Till slut går han fram mot leksaken. I samma ögonblick kommer ett nytt klick och sedan godis. "Jaha", tänker han, "jag ska gå fram till leksaken".

Så här fortsätter det, steg för steg. När han har klarat av ett delmoment så kräver jag lite mer för att han ska få sin belöning. Först ska han sätta nosen mot leksaken, sedan ta upp den i munnen, sedan bära den mot mig, sedan släppa den hos mig, sedan släppa den i en hink. I det här skedet lägger jag till kommandot "städa". Nu ska Torres klara av hela kedjan - på kommando springa och hämta sin leksak och släppa den i sin hink - för att få belöning. Från att vi började tills han klarade hela kedjan tog det max tio minuter.

Det roligaste är att hunden helt själv kommer på vad han ska göra. Jag leder honom inte på något sätt och jag tvingar honom framförallt inte till någonting. Och han tycker att det är otroligt roligt! Igår när vi hade tränat och skulle ta en paus kom han springande med pipleksaken och släppte den i mitt knä i soffan och ställde sig och viftade på svansen och ville träna mer! :-)

Operant inlärning

Jag fick önskemål om att skriva mer om min hund och hur jag gör när jag tränar honom, så varsågoda:

För ett par veckor sedan började jag en ny kurs med Torres - rallylydnad (om ni vill veta mer om vad det är kan ni läsa här). Jag har bytt hundskola inför den här kursen, och den nya hundskolan kör med helt andra metoder än den förra (där det var strypkoppel och total disciplin som gällde). Nu håller vi istället på med operant träning med hjälp av klicker. Operant inlärning innebär i kort att man förstärker goda beteenden hos hunden genom positiv feedback (betingning) som godis, lek eller beröm och att hunden då ska förstå att den har gjort rätt när den fått belöningen. Operant träning innebär i sin tur att hunden själv ska komma på vad den ska göra genom att man hela tiden ger belöning när den tar minsta steg i rätt riktning.

Klickerträning är ett sätt att underlätta träning med positiv förstärkning med hjälp av en klicker - en liten dosa med en metallflärp som avger ett speciellt ljud när man trycker på den. När man klickertränar så börjar man med att "klicka in" hunden, vilket innebär att man klickar och ger godis direkt flera gånger i rad under flera dagar så att hunden förknippar klickljudet med något positivt. Sedan börjar man med enkla övningar som till exempel "sitt". När hunden har klarat av det klickar man och ger godis. På så sätt lär sig hunden att klickljudet är en bekräftelse på att man har gjort rätt och att belöning väntar, och till slut blir det ofta så att klickljudet är en belöning i sig eftersom det skapar en välbehagskänsla hos hunden. Klickerträning är bra eftersom belöningen blir mer konsekvent och exakt (eftersom ljudet är samma varje gång, och eftersom man klickar exakt i det ögonblick då handlingen är rätt utförd).