We'll miss you!

Nu har George Dubya Bush flyttat hem igen. Vi kommer att sakna dig, George. Inte för din politik utan för att du lyste upp vår tillvaro med dina kloka ord. Titta här så får du se vad jag menar!

Vuxenpoäng

Trots att jag nu är inne på mitt tjugoåttonde levnadsår så kan jag inte påstå att jag känner mig vuxen. I alla fall inte innan igår. Då hade jag en sådan där riktig vuxendag. Jag hade mitt livs första videokonferens, jag beställde taxi på företagets kundnummer, jag och J skaffade gemensamt bankkonto, och när jag kom hem kände jag mig så vuxeninspirerad att jag förpassade mina kvarvarande gosedjur till de sällare jaktmarkerna (förrådet). Nu har Hanna blivit stor!

Idag kommer vår nya soffa. Åh så skönt det ska bli. Vi har lärt oss av misstagen från vår gamla beiga soffa så vi har nu bestämt att i denna nya soffa får man varken kissa eller spilla rödvin.

Jag ljög förresten i första stycket ovan. Älgen Hälge fick stanna kvar i lägenheten, om än sittandes på garderoben. Helt hjärtlös är man ju inte!

Huvudlöst

När Torres tog examen kom han tvåa i lydnadstävlingen, och fick ett fint pris i form av en uppstoppad apa. Jag tror att Torres är en dålig förlorare. Så här fann vi nämligen apan i morse - dekapiterad:

Jag hoppas att han aldrig blir sådär arg på mig!

Pain-free

Allt har återgått till det normala igen. J är hemma från sin tjänsteresa så mina nya rutiner (gå upp tidigt, ta en långpromenad på morgonen, vara på jobbet innan 8, ta en långpromenad på lunchen, äta nyttig middag, ta en långpromenad på kvällen, lägga mig tidigt) gick i stöpet. Min konstiga värk är borta, det var väl bara nån sån där tredagars-släng av borrelia eller reumatism. Och Torres har inte lyft på benet igen sen i söndags så nu är han min lilla bääääbis igen. Mysigt! :-)

Nu har jag alltså inget att skylla på längre så nu måste jag komma igång med träningen. Måste, måste, måste träna armstyrka.

Och så blir det kanske lite nya möbler i helgen. Äntligen.

Dagens Hanna

Jag hade tänkt ha en bloggkategori som skulle heta Dagens Hanna. Den skulle naturligtvis vara fylld med diverse klantigheter som jag åstadkommer on a daily basis. Och jag har sedan dess med råge åstadkommit klantigheter nog att fylla både en och fjorton bloggar. Problemet är bara att jag aldrig har kameran tillgänglig när jag utför mina bravader. Och utan bildbevis blir det ju inget skoj.

Men, ändå:

Jag har, som jag skrev i mitt förra inlägg, fått värk i hela kroppen. Därför åkte jag Kent-Åke till jobbet idag. När jag kom ut i morse var alla rutor igenisade till den grad att de inte ens gick att skrapa. Jag fick då en snilleblixt och tog en dunk med spolarvätska och hällde över rutorna. Det gick jättebra, förutom när jag skulle ställa ner spolarvätskedunken på motorhuven. Huven var ju isbeklädd och därmed hal och dunken börjar därför glida iväg. Orörliga tanten Hanna försöker få tag i dunken men ryggen säger nej så istället far eländet ner i backen och kluckar ut över hela motorhuven och hela gatan. Ett tiotal människor står och betraktar mig. Jag knixar långsamt ner knäna och kan till slut böja mig nog för att få tag i dunken. Men då har ju redan halva innehållet runnit ut. Till råga på allt doppar jag mina nytvättade lammullsvantar i pölen så nu ligger de här bredvid mig på kontoret och luktar mums.

Och så skrattar mina kollegor åt mig för att jag rör mig som en 90-årig kärring. Hallå??? Medkänsla, tack!!

Värk

Jag har fått konstig värk i hela kroppen. Det började i söndags med att jag fick ont i lårmusklerna. Då tänkte jag att det var träningsvärk (vi köpte WiiFit i fredags och hade träningsläger med det hela helgen). Igår hade jag ont i hela benen. Det kändes precis som benhinneinflammation. Idag har jag ont i precis hela kroppen, ifrån fotlederna via benen, ryggen, nacken och ända ut i händerna. Nu kan det definitivt inte vara träningsvärk. Hur skulle jag kunna få träningsvärk i händerna? Så nu undrar jag vad detta beror på. Att jag börjar bli gammal, kanske??

Mognad

Några hundra meter bort från oss bor tre små damer. De är blonda och söta och alltid trevliga. De har många beundrare, men det är inte vilken karl som helst som duger för dem. Speciellt inte unga pojkspolingar som ännu inte är torra bakom öronen. Nä, då vänder de ryggen till och tittar åt andra hållet och låtsas som ingenting. De är av rasen West Highland Terrier, och Torres är jätteförtjust i dem. Kärleken är inte riktigt ömsesidig. Men plötsligt händer det! Torres insåg nyss att han måste visa att han har växt upp och mognat, så han ställde sig framför de tre små damerna, lyfte på benet och kissade! Fattar ni - han lyfte på benet! Det är ju jättestort!! Nu har han kommit in i puberteten och är inte längre min lilla bäbis. Nu är det slut på tjejigt sittkissande. Det är lite sorgligt, men samtidigt är jag lite stolt. 

*snyft, snyft*

Inspiration

Jag tycker att det är jätteskoj att laga mat, men till vardags finns det sällan tid att hitta på några nya, spännande rätter. Det blir lätt att man går runt på ett par standardrätter: i mitt fall korv stroganoff, grönsakssoppa och pasta med kyckling. Men nu när jag prenumererar på en frukt- och grönsakslåda från Årstiderna så får jag hem en massa roliga råvaror som jag inte använt förut. Och det är jättekul - jag tvingas hitta på nya recept för att ta tillvara på dem. I veckans leverans fick jag ett blomkålshuvud och en massa äpplen - och vips var rätten currystuvning med äpple och blomkål uppfunnen och uppäten tillsammans med kycklingkassler. Låter kanske äckligt men det blev faktiskt ganska gott! Jag fick också ett stort knippe bladpersilja. Trollade fram en burk kikärter och lite spiskummin ur skafferiet och abrakadabra - hemgjord falafel! Idag blir det en större utmaning - jag ska hitta på nåt spännande med en fänkål (eller heter det ett fänkålshuvud?). Jag funderade på en apelsinsallad med fänkål och så lite kyckling till det. Ska bli intressant att se resultatet!

Saknar...

Nu när jag varit uppåt landet ett tag och sett snö och fjäll och skogar och sjöar kan jag inte annat än undra: vad f-n gör jag i Skåne??? Jag gillar ju varken klimatet eller naturen här, och de två faktorerna har ju ganska så stor inverkan på hur lycklig man är...

Sen, när jag har tillräckligt med pengar, då ska jag flytta norrut igen och öppna hunddagis!

Tillbaka i den grå vardagen

Så där ja, nu var den här semestern avklarad. I morse var det dags att masa sig upp ur sängen klockan sex och trotsa kylan och mörkret för att ta sig till jobbet igen. Skoj så det förslår. Och som vanligt gjorde julfirandet mig gott - jag gick upp två kilo och fick tillbaka mina long-lost stressutslag.

Sen var vi i Trysil en vecka över nyår, och det var kjempegreit! Trevligt sällskap, god mat, fint väder, massa snö, KALLT (-25 grader som värst), några mil på längdskidorna och fem dagar på brädan. Åtta maskiner tvätt senare är man ganska mör.

Medan vi njöt av de norska fjällen var Torres hos mina föräldrar. Under den korta tiden hann hans päls växa flera centimeter, och helt plötsligt ser han ut som en vuxen golden. Vad har ni gett honom, mamma och pappa??? Som straff för att vi lämnat honom gav Torres mig en fläskläpp det första han gjorde när han skulle komma och hälsa. Sedan rev han mig ovanför ögat. Och när vi senare var ute och gick så skulle han prompt ner i en isig backe så att jag halkade och slog i mitt redan ömma knä. (Det är en tradition för mig att en gång varje vinter halka på isen och slå i mitt högra knä, vilket ni som läste min förra blogg redan vet. Dock uppstod det denna gång inget blodvite).

I och med att det är slut på semestern är det också dags att börja infria nyårslöftena. Så idag ska jag städa ut alla godsaker ur skafferiet. Hälsosamt liv - here I come!

--------------

Jag har lagt till Google AdSense på bloggen. Om man klickar på annonsen till höger så kommer jag få lite pengar för det. Om tillräckligt många klickar och jag får ihop till en utbetalning så kommer jag att skänka pengarna till Barnfonden!

--------------

Haha, det här var ju riktigt roligt! AdSense ska visa annonser som är relevanta för innehållet på sidan. Om jag t.ex. har skrivit om min hund så kan den visa annonser för hundkurser. Den första annonsen som dök upp var www.livanda.se - självhjälp mot panikångest, depression, övervikt.... Vad säger det om min blogg???