Dagens Hanna

Under de senaste dagarna har jag röjt och städat varenda vrå i lägenheten, inklusive garderoben. Jag har provat igenom alla plagg jag inte använt på länge och slängt fem kassar med kläder. Ändå känns det inte som om antalet klädesplagg i garderoben har minskat alls. Konstigt det där... I vilket fall hittade jag flera par gamla jeans längst bak i garderoben. Speciellt ett av paren var jättesköna och jag kunde för mitt liv inte komma på varför jag gömt undan dem. De fick bli en del av dagens outfit.

Nu på eftermiddagen var jag ute och promenerade med Torres. Borta vid LTH mötte jag en tjej som på halvknagglig engelska frågade mig om vägen till Lunds centrum. Jag visade henne mot sjukhuset och sa att hon skulle svänga vänster när hon kom till Getingevägen (okej, jag vet att den vägen kanske inte är kortast, men den är rakast och enklast att förklara), så hon började gå däråt. Jag skulle ju åt samma håll men fick gå betydligt långsammare eftersom jag fortfarande har ont i tån. När tjejen kom fram till korsningen vid Getingevägen hade hennes försprång hunnit bli något hundratal meter, men jag hade henne fortfarande inom synhåll. Istället för att svänga vänster såg jag att hon fortsatte rakt fram mot Sofiagrillen. Jag insåg att jag kanske inte hade givit tillräckligt klara instruktioner så jag försökte ropa till henne men just då körde några bussar förbi så hon hörde mig inte. Det enda sättet att rätta till mitt misstag var alltså att springa efter henne. Det är dock inte så lätt att springa med en öm tå och trånga sneakers, utan jag fick snarare hoppa fram på ett ben. Dessutom kom jag nu på varför jag slutade använda de sköna jeansen. De töjer nämligen ut sig redan första dagen man använder dem. Och denna lilla brist gjorde sig ännu mer påmind när jag försökte springa med dem. Så hoppandes på ett ben, med ena handen hållande uppe jeansen och den andra handen hållande ett koppel med en hund (som tyckte det var JÄTTEROLIGT att matte började springa och tyckte vi kunde öka farten ännu mer och höll på att dra omkull mig flera gånger) gjorde jag mitt bästa för att snabbt komma ikapp tjejen samtidigt som jag försökte att inte snubbla på byxbenen. Det var väldigt kvavt ute idag och hoppandes på ett ben iklädd jeans blev man snabbt ganska andfådd och svettig. Jag kan bara föreställa mig vilken syn jag bjöd bilister och bussresenärer på. Jag kom ikapp tjejen utanför Sofiagrillen och förklarade samtidigt som jag pustade ut att jag nog hade förklarat vägen lite för otydligt och att hon skulle svänga ner på den gatan hon just korsat. Då fick jag svaret "Yeah, I know, I saw the sign. I was just gonna go in here and buy something to drink."

Där får man för att man försöker vara snäll och hjälpsam...