lördag 3 april 2010

Operant träning, forts

Detta är en fortsättning på det tidigare inlägget om operant inlärning.

Ett exempel på hur man använder operant träning är det jag lär Torres nu - att han själv ska städa upp sina leksaker och tuggben på kommando. Första steget är att han ska visa intresse för föremålet (som i det här fallet är en pipleksak). Jag leder honom inte på något sätt, utan när han själv av en slump tittar på leksaken så klickar jag och ger godis. Eftersom klicket betyder att han har gjort någonting rätt så börjar han undersöka vad det var som genererade klicket. Han provar en massa olika tricks. Han sätter sig, han lägger sig, han vinkar. En titt på leksaken igen blir till ett nytt klick och nytt godis och snart förstår han att det är leksaken som är det intressanta föremålet.

Nu vill jag att han ska göra mer än att bara titta på leksaken - nu ska han gå fram till den - så jag ger inte längre någon belöning för att han bara tittar på den. Torres tittar och tittar på den men klicket uteblir, och då blir han fundersam. Till slut går han fram mot leksaken. I samma ögonblick kommer ett nytt klick och sedan godis. "Jaha", tänker han, "jag ska gå fram till leksaken".

Så här fortsätter det, steg för steg. När han har klarat av ett delmoment så kräver jag lite mer för att han ska få sin belöning. Först ska han sätta nosen mot leksaken, sedan ta upp den i munnen, sedan bära den mot mig, sedan släppa den hos mig, sedan släppa den i en hink. I det här skedet lägger jag till kommandot "städa". Nu ska Torres klara av hela kedjan - på kommando springa och hämta sin leksak och släppa den i sin hink - för att få belöning. Från att vi började tills han klarade hela kedjan tog det max tio minuter.

Det roligaste är att hunden helt själv kommer på vad han ska göra. Jag leder honom inte på något sätt och jag tvingar honom framförallt inte till någonting. Och han tycker att det är otroligt roligt! Igår när vi hade tränat och skulle ta en paus kom han springande med pipleksaken och släppte den i mitt knä i soffan och ställde sig och viftade på svansen och ville träna mer! :-)

2 kommentarer:

  1. Cool!

    Visst hade det funkat även utan clicker om du säger "Bra!" eller liknande?

    SvaraRadera
  2. Absolut! Grundprincipen är ju densamma - att hunden ska få en positiv förstärkning när den har gjort rätt!

    Men fördelarna med klicker är många: Främst det att klickljudet är distinkt och alltid detsamma, och på så sätt blir belöningen konsekvent till skillnad från din röst som kan skilja sig från gång till gång (t ex beroende på ditt humör).

    Det är också lättare att få till tajmingen med klicker. Jag har problemet att jag "skvalar", d v s att jag gärna pratar mycket med hunden och uppmuntrar den hela tiden. Då kan det vara svårt för hunden att urskilja det "bra" den får när den har utfört momentet rätt från de andra "glada utrop" jag gör när den är "halvvägs rätt". Däremot klickar jag bara när (del)momentet är rätt utfört och då vet hunden att den är färdig med det den skulle utföra!

    SvaraRadera