Nya mål..?

Nu har jag haft några dagar ledigt från all form av träning (förutom lätta promenader med hunden förstås). I första hand eftersom jag behöver återhämta mig efter Lidingöloppet och förkylning, men jag har också lite brist på motivation eftersom jag inte har något mål med min träning längre. Nu är Klassikern gjord och det har varit en både fantastisk och tuff upplevelse. Jag har lärt mig massor om mig själv och min kropp och hur den fungerar vid långvarig ansträngning, om kost och träningsupplägg och hur man förbereder sig både fysiskt och mentalt inför långa lopp. Jag har upptäckt hur underbart roligt det är att cykla (på en racer, förstås) och att jag faktiskt inte är helt kass på längdskidåkning. Jag har insett att jag faktiskt kan klara av mer än vad jag vågade tro för bara något år sedan.

Men nu känns det faktiskt lite tomt. Klassikern har varit mitt fokus så längre nu - något att jobba för, att se fram emot, och ett tydligt mål med min träning. Nu är frågan: Vad ska jag nu hitta på med mitt liv?

Mina "klassikervänner" ska göra om Klassikern nästa år. Det hade visserligen varit roligt att kunna putsa på tiderna - jag har ju knappast gått på max under loppen och skulle nog kunna kapa ett par timmar sammanlagt. Kanske vore det ett realistiskt mål att komma under 24 timmar totalt (detta år blev det 28)? Det jobbiga med Klassikern är (förutom böket med att träna längdskidåkning när man bor i Skåne) dock allt runt omkring. Det ska fixas resor och boende och logistiken ska fungera. Det är också ganska stora kostnader inblandade. Men den allra största anledningen till att jag inte vill göra om Klassikern är att jag inte vill simma i det där panikframkallande mörka Vansbrovattnet igen! :-)

Men vad ska jag göra istället? Jag måste hitta ett mål för 2011! Har ju i och för sig anmält mig (OCH J!!!) till Göteborgsvarvet nästa år, men det har jag ju sprungit förut. Jag behöver något större! Springa ett marathon? Lära mig ett nytt språk? Skaffa en till hund??? Okej, den sista idén är ännu inte riktigt förankrad hos min bättre hälft, men jag jobbar på det... ;-)

@mobilblogg: J har shoppat...

...ett par "byggarbyxor", som han kallar dem. Nu måste vi bara köpa ett hus som passar till byggarbyxorna...

Published with Blogger-droid v1.5.9

@mobilblogg: Lidingöloppet

Jaha, så var då Klassikern avklarad. Nu känns det konstigt, och lite tomt på något sätt. Vad ska jag nu hitta på??? :-)

Det var dock inte alls säkert att jag skulle springa igår. Är ju som sagt förkyld. Igår morse hade jag ingen feber och halsen kändes mycket bättre. Men jag blev andfådd bara av att ta en morgondusch. Fick inte i mig så mycket frukost heller eftersom jag inte hade nån aptit. Hade inte det här varit den sista klassikergrenen så hade jag nog inte sprungit. Men nu när det var det absolut sista jag behövde göra och jag hade tagit mig hela vägen till Stockholm så kunde jag ju bara inte låta bli! :-)

Det gick hyfsat att springa. Jag tog det extremt lugnt, för trots att jag bara joggade långsamt så hade jag ändå mellan 185 och 195 i puls, vilket annars är en normal puls för mig när jag springer intervaller... Ett ganska bra tecken på att kroppen inte mådde så bra alltså, och eftersom jag hört skräckhistorier om folk som har sprungit med förkylningar och dragit på sig hjärtmuskelinflammationer så vågade jag inte öka tempot. Fokus fick vara på att ta mig runt utan att dö istället för att springa på en viss tid. Jag tog mig i mål på 3.41. En käring-tid, jag vet, men ändå...

Med tanke på förutsättningarna är jag extremt nöjd och stolt. Jag sprang hela tiden förutom i de värsta uppförsbackarna och jag kände, trots att jag aldrig sprungit så långt tidigare, att distansen faktiskt inte var något problem. Hade det inte varit för alla backar och hade jag varit helt frisk så hade jag nog kunnat springa mycket längre. Så brorsan och jag har faktiskt börjat smida planer för ett (platt asfalts-) marathon nästa år... :-)

Idag har jag ont i bröstet, men det är ju p g a förkylningen. Annars känns det oförtjänt bra i kroppen. Lite stel i låren och ryggen, men förutom det känns det ingenting. Härligt!!

Published with Blogger-droid v1.5.9

@mobilblogg: En pizza och en öl...

...smakar aldrig godare än när man har gjort en rejäl ansträngning!

Published with Blogger-droid v1.5.9

@mobilblogg: Så, det var det!

Ett stycke Lidingölopp och därmed ett stycke Svensk Klassiker - check!

Published with Blogger-droid v1.5.9

Precis vad jag INTE behövde...

Det verkar som att någon där uppe inte vill att jag ska springa Lidingöloppet. Det började för någon månad sen när jag tappade ett skåp på min tå så att jag inte kunde gå och ännu mindre kunde få in foten i en löparsko och träna. För tre veckor sedan ramlade jag sedan av cykeln på väg hem från en fest (okej, jag var onykter men det var faktiskt inte mitt fel - jag blev påcyklad!) och fick ett sårigt, svullet, oböjbart vänsterknä som följd. Hence, ingen löpträning.

Lagom tills att svullnaden gått ner och såret börjat läka åker jag på cykelsemester till Bornholm. Dagen efter att jag kommit hem blev det ett spinningpass. Det verkade bli lite för mycket ansträngning på en gång för baksidan av det högra knät som svarade med att bli inflammerat. Det blev en veckas vila och zon-gel-kur. I lördags  hann jag med ett välbehövligt långlöppass på 16 km. Sen gick det två dagar och så blev jag förkyld...

Och nu sitter jag här - en dag innan årets kanske största utmaning, 3 mil kuperad terränglöpning och Le Grande Finale i Klassikern - och nyser och snörvlar. Det känns sådär kul just nu. Tyvärr har man för lite tid på sig att gå runt, så det är inget alternativ. Jag åker upp till Stockholm i alla fall och tar ett beslut när jag är på plats.

Blir det så att jag startar så får ni gärna hålla en och annan tumme för mig! :-)

GIANT missförstånd!!

Jag blev just väldigt varse (genom kryptiska SMS) om att mitt tidigare inlägg kan missförstås å det grövsta, så för att klargöra saken och undvika ryktesspridning:

JAG ÄR INTE MED BARN!

Det är en annan familjemedlem som fick barn igår! Jag förutsatte att de av er som läser här och känner mig i verkligheten visste vad som var på gång, och personen i fråga har valt att inte annonsera på internet att den skulle ha barn och då har jag respekterat detta och inte skrivit om det i bloggen heller! Jag är fortfarande lite kryptisk eftersom jag väntar på att personen i fråga själv ska få komma med nyheten innan jag gör det! Jag är hemskt ledsen över att det blev ett missförstånd och jag ber om ursäkt om jag nu gör er besvikna!!

Jag är verkligen inte gravid! ETT: Det hade varit väldigt otaktiskt av mig att bli på tjocken samma år som jag gör klassikern, TVÅ: Om jag hade varit gravid hade jag nog underrättat familj och vänner och framförallt barnets far innan jag blurtade ut det här på bloggen, och TRE: jag hade definitivt inte firat nyheten med ett glas vin som jag gjorde på bilden nedan..!

Så, nu har vi rett ut det! Men jag får väl ändå tacka för alla grattis ni skickade! :-D